Vånga 77.1

Bland björksavsöl och kardemummabullar på
Vånga 77.1

Längs vägen mellan Barum och Vånga och ner för backen mot Vånga badplats har Ivö och Ryssberget glimtat fram i en praktfull fond av vackraste höstskrud. Ivösjön krusas svagt av stundtals solglittrande vågor. Färgerna är starka, röda, gula, det sista vackra innan hösten byter skepnad till vinter. Här, längs sjön, är det alltid vackert, alltid värt att njuta och låta livet lugna sig lite. I slutet av backen dyker skylten till Vånga 77.1 upp. Den smälter in i omgivningen, är enkel och tydlig, och talar om att här finns Bed&Breakfast, butik och café. Och det är öppet.

Att färdas längs Humleslingan är som att äta tårta med ögonen och den ljuvliga känslan förstärks i tystnaden på gårdsplanen framför cafét. Mina ögon och min själv lapar villigt i sig av lugnet. Runt gården breder fruktodlingarna ut och åldern på träden visar att detta är en odling med decennier på nacken. Träden står givakt i långa, raka rader, för tillfället tömda på frukt och stillsamt singlar löv till marken.

Även inne i cafét är det för tillfället lugnt. Ljuden från köket, hjärtslagen, sipprar ut och avslöjar att det mesta av dagens morgonslit håller på att avrundas. Resultatet väntar på mig vid disken, och det är kardemummabullarna på surdeg som fångar min näsa och landar på fatet. Innan jag hugger in får den ekologiska musten, pressad på de egna äpplena bara något hundratal meter längre bort, företräde. Äpplet Rubinola visar en guldig dryck i flaskan, lättdrucken och med fin balans mellan syra och sötma.

Cafét erbjuder ett nätt sortiment av mat och sötsaker och jag ser med längtan efter de vackra tallrikarna med grillad smörgås som senare bärs in till mina bordsgrannar. Deras njutningsfulla suckar får mig att ångra att jag lämnade betalkortet hemma just idag. Den lite mer udda ingrediensen björksav tappas från träden på sluttningen till Vångaberget och används till gårdens björköl som finns i en lätt och en starkare variant. Skorpor, småkakor, marmelad och sylt pryder butikens hyllor, och innehåller äpple nästan allihop, så som det anstår en butik i en äpplebygd med anor.

I trädgården ståtar en enorm vedeldad ugn som används när den bokas, eller för den delen på de öppna pizzakvällarna. Längtan till en ljum sommarkväll här, i goda vänners lag, gör sig påmind och noteras i kalendern redan nu. Pubkvällar erbjuds hela året liksom det går bra att boka in en bakkväll eller en konferens här.
– Vår smakstig är också populär, berättar ägaren Margareta Hjelmqvist. Vi vandrar upp på Vångaberget och stannar för att njuta av utsikten och en fyrarätters måltid som vi dukar upp på olika platser i naturen.

På våren tar jag samma väg igen, den väg jag ber alla jag byter ett ord med om min bygd att färdas längs med. Humleslingan visar Ivösjön i ett moln av blommande äppleträd, ramar in Ryssberget i ett mjukt vitt när jag stannar till på en av utsiktsplatserna. De ljust gröna bokbladen som bitvis kantar vägen gör att det känns som en tunnel av vår. Jag drar efter andan där jag står och låter livet lugna sig igen. Lite längre fram väntar ännu en nybakad kardemummabulle på mig, gjord på bästa sätt med surdeg. Och denna gången ska en liten flaska med björksav få följa med hem, tillsammans med en påse skorpor och lite lyxigt lokaltillverkad äpplesylt.

Text: Petra Svensson
Publicerad i Humletidningen 2018